Jag trodde det här nyåret skulle bli annorlunda..

Nu har jag försökt skriva det här inlägget flera gånger men det är svårt. Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Hur mycket ska man förlåta och var går gränsen? 

Är jag omöjlig att älska eller kanske bara omöjlig att leva med så det finns ett behov av att söka tillflykt någon annanstans (oavsett vad det är)?

Jag trodde att detta nyår skulle bli betydligt bättre än det förra, jag antar att jag hade fel.

mycket jobb

Det är mycket jobb nu. På sin höjd har jag ledigt en halv dag men annars är det riktigt långa dagar. Det märks att säsongen är i full gång och det känns roligt att jag faktiskt börjar lära känna lite folk nu. Idag var det till exempel en annan firma som frågade om jag ville frilansa för dem så det känns jätteroligt.

Klockan är tio på kvällen och det är definitivt dags att lägga sig. Jag ska upp väldigt tidigt imorgon och det kommer att bli långa dagar i alla fall fram till tisdag nästa vecka när jag förhoppningsvis får en halv dag ledigt. Men jag klagar inte. Det är soligt och varmt och jag får betalt för att göra något andra betalar för. Inte så illa faktiskt. Men jag hoppas verkligen att jag har pengar nog för att göra instruktörsutbildningen när säsongen är över. Det vore så himla roligt.

En ledig förmiddag

Jag har en ledig förmiddag och jag behövde det verkligen. Det är ungefär en timme kvar tills jag måste åka till jobbet och efter jag har skrivit färdigt här ska jag äntligen ta mig i kragen och städa. Jag är alltid helt slut när jag kommer hem så jag bara slänger av mig alla blöta kläder, tar på mig något torrt och somnar som en klubbad säl. Det ligger därför kläder och prylar överallt i det lilla rummet jag kallar för min lägenhet. I och för sig är det dags att shoppa nya kläder eftersom de gamla blivit för stora, så det kanske är lika bra att bara packa ner dem i väskan (tur att kläder är billigt här, men frågan är bara när jag ska få tiden och gå på marknaden och shoppa :)

Julbordet med jobbet var super. Maten var kanon och sällskapet roligt så det kändes som en riktigt trevlig dag. Det var också roligt att få träffa kollegerna från Kon-Tiki Phuket. Det enda var väl bara att det blev lite sent och efter fyra timmars sömn var det dags att vakna igen för att åka ut med båten och dyka. Hade en toppendag igår med kanonväder och det känns som om vädret äntligen har blivit mer stabilt med värme och solsken.

Måste också nämna att jag fått toppenjulklappar i år som alla var oväntade och mycket mycket uppskattade. Jag känner mig sådär lyxigt bortskämd :)

Nu var det städning som väntade och sen butiken. Kram till er från värmen

God Jul!

Jag hade tänkt att uppdatera så fort jag kom hem från visa-run, men jag var helt slut och sen har jag varit ute på båten. Hela visa-run tog exakt på minuten två dygn och jag har nu visa till den 17 februari med möjlighet att få det förlängt två månader till. Det var en lång natt på väg tillbaka men den kändes i alla fall inte alls lika stressig som vägen ner. Jag gillade Penang, maten var fantastisk och jag träffade flera trevliga människor som också var ute och reste. Jag kom under resan fram till att jag verkligen ska försöka fortsätta resa om det ekonomiskt är möjligt.

Idag är det julafton och det blir första julen hemifrån. Det känns verkligen underligt för även om jag i mitt huvud vet att det är jul känns det verkligen inte så. Ikväll åker jag med jobbet ner till Phuket och ska äta svenskt julbord. Jag ska erkänna att jag inte har jättehöga förväntningar dels för att de enda julbord jag brukar tycka om är de hemlagade och dels för europeisk mat här inte smakar som europeisk mat hemma rent generellt. Men det blir trevligt att inte behöva sitta ensam i lägenheten på julafton.

Nej nu ska jag vila ögonen lite grann innan jag ska upp och jobba, men GOD JUL TILL ER ALLA!!

Visa run

Just nu sitter jag mitt i natten i Malaysia och känner det som om jag håller på att svälta ihjäl. Jag ska ta mig ut och ner på gatan och se om jag kan hitta något men innan jag gör det har jag behov av att skriva om idag. Eftersom jag skulle på visa-run idag bestämde jag mig för att gå ut igår då jag kunde sova i bussen på vägen hit. När jag väl kom hem vid tre-tiden var jag lite för trött för att packa och tänka klart så jag satte kl på 7. Jag klev upp, packade och insåg att det absolut inte fanns något att äta hemma. Rummet jag har är just bara ett rum med en säng, ett badrum och ett litet kylskåp men det finns inget kök. Jag äter därför ute, men brukar ha lite bröd och jordnötssmör i kylskåpet för frukost. Jag vet att det inte är jättenyttigt, men jag äter det bara i nödfall. Så på morgonen är jag klar för att ta mig till 7-11 för frukost, men när jag kliver ut genom dörren är min buss redan där och väntar. Det visar sig att det blir en lång resa från åtta på morgonen till elva på kvällen utan mat och anlände fem minuter före stängning. Men jag lyckades iaf hinna fylla i blanketten för visa och få sista rummet.

Jag kan ju tillägga att med den sömn och matbrist som har varit idag har jag haft svårt att slappna av och inte oroa mig för saker jag inte kan göra något åt. När vi blev försenade i passkontrollen ville jag ställa mig och skrika, men när passkontrollanten sen bestämmer sig för att ta en grupp japaner före (trots att det är min tur) kunde jag känna hur tårarna brände i ögonen. Jag vet att det låter fånigt, men ni vet säkert hur det är när kroppen går på tomgång. Sista tre timmarna kunde jag inte göra annat än stirra på klockan och be i mitt stilla sinne att jag skulle hinna.

Vill också tillägga att den busstransfer är nog det farligaste jag gjort hittills på resan. Trafiken här är verkligen kaos och det finns ingen som respekterar några regler. Imorgon kl 4 är det dags igen för hemresan och jag anländer i Phuket runt 5 på morgonen. Sen får jag leta reda på någon lokalbuss som tar mig till Khao Lak.. det känns sådär, men jag kommer vara glad när den här resan är gjord och över.

Nej nu är det dags för mat och sen tror jag att sängen väntar..

jag vill ha godis :)

Egentligen är det brist på något att göra idag som gör att jag vill äta godis, så jag vet att jag måste så emot.. måste stå emot.. bara dryga tre timmar kvar.. :)

Det har varit en bra dag, trots sömnbristen som den här gången berodde på att jag valde att vara uppe och gå ut för en gångs skull. Jag har varit på jobbet hela dagen, svarat på mail, kontrollerat mitt bankkonto och fixat inför visa run. Precis när jag sitter här och känner mig som mest nöjd så visar det sig att jag kanske tänkt snett med visa run.. sömnbristen gör påmind. Jag tycker inte om att erkänna det, men mamma har rätt, jag klarar det väldigt dåligt :)

Ska ut på båten imorgon med bara två gäster så det ska bli toppen. Att vara ute på Similand varje dag slår helt klart att sitta i shoppen utan något att göra, men jag hoppas bara att det är fint väder. Min chef sa att i år är det ett 30-års cykel år. Vilket innebär att vi inte kommer få helt fint väder före februari.. kommer bli en lång säsong då :)

Happ nu är det bara en halvtimme kvar och jag ser fram emot en middag och sen sängen.

Puss och kram till er alla 

Oväntad vändning

Så det är dags för en ny uppdatering och det har skett en oväntad händelseutveckling. Det kanske inte är möjligt för mig att stanna i Thailand längre än 90 dagar, vilket innebär att jag i så fall har till den 26 januari på mig sen måste jag ut och vad händer då?

I övrigt så flyter det på. Dagarna här är ganska långa då man börjar jobba runt 7 på morgonen och nästa vecka behöver vi dessutom stanna i shoppen två kvällar när vi kommer tillbaka från båten vilket innebär jobb till 9 på kvällen. Vissa dagar är helt fantastiska och andra dagar är mindre roliga mest beroende på väder. Jag hade en mindre rolig dag i lördags när jag skulle varit ledig men behövde jobba iaf (på speedboat med riktigt stora vågor och regn..) Än har jag inte vant mig, utan måste äta sjösjukepiller nästan varje dag och jag ska erkänna att jag i lördags verkligen undrade om det här är något jag borde hålla på med.

Men det är också fantastiskt roligt att träffa så mycket nya människor och höra deras historia. Har hittills bara haft trevliga gäster och dessutom lyckts skrapa ihop lite dricks (till alla som åker och gör sådana här aktiviteter på semester kan jag säga att dricks är väldigt väldigt uppskattat). Kan ju också informera om att världen ibland känns bra liten speciellt när jag har kunder från Haninge och vi har gemensamma bekanta :) Extra roligt var det när det kom fram att jag jobbat i Tyresö och kunden frågar "känner du Åke Skoglund, för jag sitter bredvid hans fru på jobbet" och jag tänkte _alla_ känner verkligen Åke (alla på Tyresö kommun vet vad jag menar..)

Som jag skrev i förra inlägget så känns inte allt lika förvirrade längre. Jag känner mig glad, nöjd och superkär. Det enda är som sagt visa-frågan eftersom alla säger olika saker. Jag hoppas det reder ut sig närmaste dagarna så jag kan slappna av igen och inte tänka så mycket (förutom att jag fortfarande måste komma på vad jag ska göra sen (någon som har något förslag? :)

Lön!

Okej så äntligen är det utbetalning av lön vilket kändes väldigt trevligt. Nu måste jag bara lista ut vad jag behöver för information för att sätta in pengar på mitt svenska bankkonto och kanske kanske kan jag klara mig utan att behöva låna pengar, vilket känns som en lättnad.

Är inne på min tredje dag på land efter att ha spenderat mycket tid på båten och kan inte vänta tills på tisdag när jag ska ut igen. Land är okej i en dag sen längtar jag ut igen. Jag vet visserligen att snart så kommer det vara mer eller mindre varje dag på båt så då kanske jag längtar in till land istället. Men jag trivs verkligen. Det är helt fantastiskt att ha möjlighet att vara här i solskenet med (för det mesta) glada och nöjda kunder på en plats som verkligen ser ut som paradiset där vattnet är turkosblått och sanden alldeles vit.

Det enda är att det känns lite jobbigt att jag inte kommer att se vänner och familj på jul. Inte för att jag på något sätt känner mig bortglömt eftersom jag får en hel del mail (vilket jag verkligen uppskattar!) men det är något annat att ses, speciellt vid högtider. Nu kommer jobbet att ordna någon julfest vilket är en lättnad eftersom jag innan trodde att jag skulle behöva sitta hemma helt själv på julafton. Jag fick verkligen en tankeställare och jag sörjer för alla som har det så.

Glad 2:a advent önska jag alla och nu är det snart dags att gå hem :)

Fantastisk vecka

Har haft det så otroligt bra senaste veckan så ni anar inte. Det börjar märkas att högsäsongen kommer och det börjar bli mer och mer folk. Just nu känns det inte lika förvirrat och jobbigt som det gjorde i början. Då var allt nytt, jag kände nästan ingen och det var inte mycket jobb. I Khao Lak (för er som inte varit där) finns inte så mycket att göra och att gå hemma blir frustrerande. Men som sagt, nu känner jag mig mera bekväm med tillvaron och jag börjar lära mig hur saker och ting fungerar. Kan inte riktigt förstå att det redan varit första advent, jag kan ju inte påstå att det på något sätt märks här att vi närmar oss julen.

Det har inte hänt sådär väldigt mycket som är värt att berätta om. Hade möjligheten att guida 4 nycertade dykare och det var definitivt en erfarenhet :). Andra nyttiga erfarenheten har jag fått från människor rädda för vatten, människor som inte kan simma, barn när det är vågor, vuxna när det är vågor inte att förglömma. Men jag trivs. Jag mår bra och känner mig allmänt sådär glad och nöjd (kan beror på att jag fick riktigt mycket dricks idag :). Kramar till er alla och jag tänker på er här i solskenet ;)